METALIV

Jag är hel, men något sargad - så kan min nuvarande fysiska status sammanfattas, utan några mer djupgående medicinska förklaringar. Det blev, som planerat, en utflykt till Physique i Uppsala i går. Förfesten hemma hos göteborgarens, vi kan kalla honom för F, vapendragare Erik var mycket trevlig och innefattade bland annat en mycket välsmakande musselsoppa. Dessutom hann jag få en snabb glimt av Christer Sjögrens hyllning till det enade Europa och den påföljande, rafflande upplösningen i tävlingen. Därefter tog jag och mitt sällskap en taxi till Kalmar nation, där alkohol till studentpriser och svängig dansmusik stod på schemat fram till fyra på morgonen. Som vanligt fick jag sedan en okontrollerbar lust att sova i min egen säng efter festnatten och letade halvt i blindo efter Swebus-busshållplatsen, irrandes omkring på Uppsalas folktomma gator. Till slut, efter en del strapatser, hittade jag upphämtningsplatsen och kunde klockan 05.53 påbörja min resa tillbaka till huvudstaden. Halv åtta var jag äntligen i säng i min lummiga Bromma-kvart. Så skönt, för både kropp och själ.

I dag har jag, av förståeliga skäl, sovit länge. Schemat har varit så där lagom söndagslugnt, med tidningsläsande (både DN och SvD), telefonbabblande och tv-tittande på Brotherhood. Nyinköpta Erykah Badu-skivan har fått agera soundtrack till hemmahänget. Länge leve ledigheten och det faktum att kommande arbetsvecka kommer att vara blott tre dagar lång. YES!