METALIV

Herrejävlar, kors i taket. Tänka sig att svenska kriminalrullen Gangster faktiskt visade sig vara så genomusel som jag förväntat mig. Absolut i klass med Tre solar, om än i en annan, mer avverkad genre, men ändå sammanlänkad i det pinsamma släktskapet: samtida svensk film som tar sig all världens oceaner över huvudet. Nu återstår bara en snabbtitt på Angel innan mitt smärtande leende kan dö ut för gott. Först då kan jag i stillsamhet konstatera att uselhetens trilogi är genomplöjd.

Något som för övrigt är värt att notera är Mikael Persbrandts medverkan i såväl gycklar- som mafiosofilmen. När ska egentligen all hans återstående kredd ryka? Den skådisen har ju aldrig någonsin presterat. Bara hans uppsyn, som den sårade alfahannen, alternativt trygge kärnfamiljefadern, får mig att gråta en skvätt över seglivade machoideal.