En stinkande historia
Rätt ofta kommer det in telefonsamtal från förvirrade individer till redaktionen där jag jobbar. Men som tur är sitter jag inte närmast läsartelefonen och får i stället nöjet att skratta åt alla stolligheter. Ibland är det faktiskt svårt att avgöra om det är mest tragiskt eller komiskt att det faktiskt finns knäppisar där ute som inte har något bättre för sig än att klaga på renodlat strunt.
Föga överraskande är medelåldern också hög på alla dessa petnoga väktare av det perfekta och ofelbara. Men, det där är en separat diskussion, min hatkärlek till alla pensionärer där ute. Det enda jag kan säga att det är en del av befolkningen som är full av motsägelser.
Hur som helst. Härom veckan fick min tidning in ett osedvanligt kritiskt och utförligt klagomejl. Den spontana reaktionen är ju att det är omöjligt att ta dess innehåll på allvar. Så här står det:
"Hej
Vi bor på Hönö och prenumererar på X sedan minst ett år tillbaka
Vi är missnöjda över att den ALLTID STINKER CIGARETTRÖK
Det är mycket obehagligt då stanken oftast är så påtaglig att man känner lukten även då tidningen ligger en bit ifrån, på bordet.
Dessutom stinker händerna när man har tagit i tidningen.
Så här ska det inte vara!!
Det är endast er tidning, av alla post, som har denna odör vilket tyder på brist i era egna led
Detta är extra obehagligt då vi är ickerökare och barnfamilj.
Vi kräver därför någon typ av kompensation för detta som pågått i minst ett halvår, samt besked om att ni gör något åt saken. Annars kommer vi snarast att se oss om efter en annan TV-tidning, vilket ju inte är så svårt att hitta.
Hälsn NN"
Märk väl hur skribenten, i vad jag förmodar är ett rus av indignation, har glömt att skriva ut punkter efter vissa meningar. Sedan så gillar jag också allvaret, bäst konkretiserat i hotet om påföljd. Och kom igen, hur stor är chansen att det här skulle vara en fråga av strukturell art? Eller är det verkligen så, att någon frodig skåning på tryckeriet sitter inne med ovanan att blåsa ut rök över flera tiotusentals nummer, VARENDA JÄVLA VECKA, MÅNAD EFTER MÅNAD?
Föga överraskande är medelåldern också hög på alla dessa petnoga väktare av det perfekta och ofelbara. Men, det där är en separat diskussion, min hatkärlek till alla pensionärer där ute. Det enda jag kan säga att det är en del av befolkningen som är full av motsägelser.
Hur som helst. Härom veckan fick min tidning in ett osedvanligt kritiskt och utförligt klagomejl. Den spontana reaktionen är ju att det är omöjligt att ta dess innehåll på allvar. Så här står det:
"Hej
Vi bor på Hönö och prenumererar på X sedan minst ett år tillbaka
Vi är missnöjda över att den ALLTID STINKER CIGARETTRÖK
Det är mycket obehagligt då stanken oftast är så påtaglig att man känner lukten även då tidningen ligger en bit ifrån, på bordet.
Dessutom stinker händerna när man har tagit i tidningen.
Så här ska det inte vara!!
Det är endast er tidning, av alla post, som har denna odör vilket tyder på brist i era egna led
Detta är extra obehagligt då vi är ickerökare och barnfamilj.
Vi kräver därför någon typ av kompensation för detta som pågått i minst ett halvår, samt besked om att ni gör något åt saken. Annars kommer vi snarast att se oss om efter en annan TV-tidning, vilket ju inte är så svårt att hitta.
Hälsn NN"
Märk väl hur skribenten, i vad jag förmodar är ett rus av indignation, har glömt att skriva ut punkter efter vissa meningar. Sedan så gillar jag också allvaret, bäst konkretiserat i hotet om påföljd. Och kom igen, hur stor är chansen att det här skulle vara en fråga av strukturell art? Eller är det verkligen så, att någon frodig skåning på tryckeriet sitter inne med ovanan att blåsa ut rök över flera tiotusentals nummer, VARENDA JÄVLA VECKA, MÅNAD EFTER MÅNAD?
Kommentarer
Trackback
