Nej och nej
Det är trist när ens värsta farhågor besannas. Som jag fruktade är den nya Dexter-säsongen, två avsnitt in i handlingen, en rejäl besvikelse. Varför försöker man ens bräcka de två tidigare omgångarna, som dramaturgiskt sett var så otroligt starka, med ytterligare tolv avsnitt?
En spänningsserie som Dexter lever i hög grad på smarthet och överraskning. Visst, det estetiska uttrycket och de moraliska dimensionerna är också centrala. Men först och främst handlar Showtime-följetongen om tvära kast och hög puls (förenklat sett).
Jag ska väl ännu inte döma ut hela år tre, men än så länge känns Dexter som en karikatyr på tidigare episoder. Och det är dessutom inget toppbetyg, när en serie blir alltför medveten om sitt uttryck och sedan mekaniskt spottar upp överbearbetade klyschor som tittarna tros förvänta sig.
----------
När jag ändå är inne på tv, vill jag bara dela med mig av irrationen över att i stort sett alla program som tar sig an mer komplexa ämnen, vare sig det handlar om typ humaniora eller naturvetenskap, måste paketeras i ytlig lättsamhet.
Senast ut är Hype i SVT2, som jag visserligen inte trodde skulle vara ett nytt Kobra. Egentligen är det inget större fel på programmet och utifrån tablåbeskrivningen stämmer även dess form och innehåll överens med det som visas i rutan. Det som irriterar är snarare strategin att ständigt snuttifiera och plocka bort alla former av djup. Samma sak tycks också ha drabbat historiesatsningen 123 saker. Där ska tittarna matas med fakta in absurdum, dock utan något som helst sammanhang. Men det är väl kanske å andra sidan helt i linje med samhället i stort: Varför förstå processer när man i stället bara behöver droppa lite årtal och namn?
Carin Ståhlberg skrev för övrigt en DN-krönika om detta häromdagen.
En spänningsserie som Dexter lever i hög grad på smarthet och överraskning. Visst, det estetiska uttrycket och de moraliska dimensionerna är också centrala. Men först och främst handlar Showtime-följetongen om tvära kast och hög puls (förenklat sett).
Jag ska väl ännu inte döma ut hela år tre, men än så länge känns Dexter som en karikatyr på tidigare episoder. Och det är dessutom inget toppbetyg, när en serie blir alltför medveten om sitt uttryck och sedan mekaniskt spottar upp överbearbetade klyschor som tittarna tros förvänta sig.
----------
När jag ändå är inne på tv, vill jag bara dela med mig av irrationen över att i stort sett alla program som tar sig an mer komplexa ämnen, vare sig det handlar om typ humaniora eller naturvetenskap, måste paketeras i ytlig lättsamhet.
Senast ut är Hype i SVT2, som jag visserligen inte trodde skulle vara ett nytt Kobra. Egentligen är det inget större fel på programmet och utifrån tablåbeskrivningen stämmer även dess form och innehåll överens med det som visas i rutan. Det som irriterar är snarare strategin att ständigt snuttifiera och plocka bort alla former av djup. Samma sak tycks också ha drabbat historiesatsningen 123 saker. Där ska tittarna matas med fakta in absurdum, dock utan något som helst sammanhang. Men det är väl kanske å andra sidan helt i linje med samhället i stort: Varför förstå processer när man i stället bara behöver droppa lite årtal och namn?
Carin Ståhlberg skrev för övrigt en DN-krönika om detta häromdagen.
Kommentarer
Postat av: 30+
Jamen TACK så mycket för den reflektionen. Jag kunde inte hålla med mer. Just det där historieprogrammet var ju för bedrövligt. Historia ska inte snuttifieras fram i små anekdoter. Då blir det obegripligt by default. Men det är så dramaturgin ser ut på tv. Undrar hur motsatsen skulle se ut?
Postat av: Martin
Jo, det är väl en del av dramaturgin. Men att våga fördjupa sig och vara svår behöver inte per automatik betyda präktighet. Ofta känns det tyvärr som att det finns en rädsla för att vara för smal, men jag tror knappast att ett program som 123 saker når fler unga tittare som tycker att det är lockande med lite "skönt" faktadroppande.
Trackback
