Biotopplistan 2008
2008 har varit ett filmtätt år för min del. Sammanlagt har jag sett exakt 50 bioproduktioner (jag har räknat!) som varit uppe på de svenska vita dukarna – en stor del av dessa, omkring hälften skulle jag tro, på dvd.
Jag känner mig därför lite extra stolt över att kunna presentera min stora topp 20-lista, som är mer komplett än det tidigare musikbokslutet. De enda titlar som jag gärna skulle ha velat se under de senaste månaderna, och därför kanske också kunnat addera till rankingen, är Wall-E, The Wackness, It's a free world, Maria Larssons eviga ögonblick samt några få till.
Gott nytt filmår, vänner! 2009 kommer att bli bra, med bland annat den excellenta trion The Wrestler, Gomorra och Hunger på repertoaren.
1. Mellan väggarna. Tät skildring av dynamiken mellan en idealistisk grundskolelärare och hans brokiga förortsklass. I det dokumentära och nerviga formatet uppstår en fascinerande bild av krocken mellan etablerade hierarkier och det nya Frankrikes komplexitet. Vinnare av Guldpalmen i Cannes.
2. There will be blood. Oljigt och febrigt epos över det kapitalistiska Amerikas tillblivelse. Vågat kompromisslöst, med en Oscarvinnande Daniel Day-Lewis, ständigt balanserandes på gränsen till överspel, och en symbolisk kamp mellan religion och mammon som berättelsens motor.
3. The dark knight. Den ultimata föreningen av pang på ba'-action och moraldrama, i en produktion som är som tagen ur en dystopikers våtaste dröm. Stjärnspäckat så det förslår, men med en magisk Heath Ledger som lever upp till den hysteriska hajpen.
4. The mist. Nyinspelningen av Stephen King-romanen om en kuststad i Maine som sveps in i lömsk dimma. På patenterat manér uppstår konflikter mellan de isolerade överlevarna, i det här fallet på ett lokalt snabbköp. Intensivt och cyniskt om flockmentalitet, är det här en sann fullträff som dras ner något av b-skräckis-specialeffekterna.
5. Margot at the wedding. Tragikomisk skildring av ett oundvikligt möte mellan två systrar i en emotionellt trasig familj. I skottelden hamnar, som så ofta, barnen. Saker ställs på sin spets när ett bröllop ställer saker på ända. Till skillnad från många andra filmkonsumenter, är det här enligt mig en minst lika bra skapelse som Noah Baumbachs hyllade föregångare The squid and the whale.
6. Paranoid Park. Gus van Sant fortsätter att storögt närgranska ungdomssubkulturernas fascinerande världar. Den här gången i ett poetiskt skejtlandskap, i Portland, där tonårens spel förenas med en tragisk olycka på en bangård.
7. Lust, caution. Laddat spiondrama om mänskliga öden i det andra världskrigets kinesiska motståndsrörelse. Vackert, vemodigt och erotiskt osande om den inre slitningen mellan kärleken och tron på de politiska idealen. Film noir i Ang Lee-tappning.
8. No country for old men. Bröderna Coens hämnddrypande södernthriller hittade den perfekta balansen mellan skruvade lustigheter och fäbless för det morbida. Självklart ges också en extra hyllningstanke till Javier Bardems klippning från helvetet. Men storslam på Oscargalan i februari? Nja, fel film kammade hem de tyngsta pjäserna.
9. Juno. Rapp och knivskarp dialog, plus två av framtidens stora skådisnamn, Ellen Page och Michael Cera, resulterade i en fräck liten indiekomedipärla utöver det vanliga. Det enda som kan läggas på minuskontot är den konservativa sensmoralen, som skickligt göms under lagren av skickliga knasigheter.
10. De ofrivilliga. Årets bästa svenska film i mitt tycke (har dock som sagt inte sett Jan Troells comebackrulle). Ruben Östlund väver skickligt ihop små episoder som tillsammans formar en inte fullt så smickrande beskrivning av 2000-talets förvirrade Sverige. Det distanserade formspråket, med en kamera som har en tendens att "stå utanför" handlingscentrum, förstärker.
11. Sweeney Todd
12. Caramel
13. Into the wild
14. Indiana Jones och kristalldödskallens rike
15. 3:10 to Yuma
16. Rec
17. Barnhemmet
18. Katyn
19. Falskmyntarna
20. The Baader Meinhof Komplex
Jag känner mig därför lite extra stolt över att kunna presentera min stora topp 20-lista, som är mer komplett än det tidigare musikbokslutet. De enda titlar som jag gärna skulle ha velat se under de senaste månaderna, och därför kanske också kunnat addera till rankingen, är Wall-E, The Wackness, It's a free world, Maria Larssons eviga ögonblick samt några få till.
Gott nytt filmår, vänner! 2009 kommer att bli bra, med bland annat den excellenta trion The Wrestler, Gomorra och Hunger på repertoaren.
1. Mellan väggarna. Tät skildring av dynamiken mellan en idealistisk grundskolelärare och hans brokiga förortsklass. I det dokumentära och nerviga formatet uppstår en fascinerande bild av krocken mellan etablerade hierarkier och det nya Frankrikes komplexitet. Vinnare av Guldpalmen i Cannes.
2. There will be blood. Oljigt och febrigt epos över det kapitalistiska Amerikas tillblivelse. Vågat kompromisslöst, med en Oscarvinnande Daniel Day-Lewis, ständigt balanserandes på gränsen till överspel, och en symbolisk kamp mellan religion och mammon som berättelsens motor.
3. The dark knight. Den ultimata föreningen av pang på ba'-action och moraldrama, i en produktion som är som tagen ur en dystopikers våtaste dröm. Stjärnspäckat så det förslår, men med en magisk Heath Ledger som lever upp till den hysteriska hajpen.
4. The mist. Nyinspelningen av Stephen King-romanen om en kuststad i Maine som sveps in i lömsk dimma. På patenterat manér uppstår konflikter mellan de isolerade överlevarna, i det här fallet på ett lokalt snabbköp. Intensivt och cyniskt om flockmentalitet, är det här en sann fullträff som dras ner något av b-skräckis-specialeffekterna.
5. Margot at the wedding. Tragikomisk skildring av ett oundvikligt möte mellan två systrar i en emotionellt trasig familj. I skottelden hamnar, som så ofta, barnen. Saker ställs på sin spets när ett bröllop ställer saker på ända. Till skillnad från många andra filmkonsumenter, är det här enligt mig en minst lika bra skapelse som Noah Baumbachs hyllade föregångare The squid and the whale.
6. Paranoid Park. Gus van Sant fortsätter att storögt närgranska ungdomssubkulturernas fascinerande världar. Den här gången i ett poetiskt skejtlandskap, i Portland, där tonårens spel förenas med en tragisk olycka på en bangård.
7. Lust, caution. Laddat spiondrama om mänskliga öden i det andra världskrigets kinesiska motståndsrörelse. Vackert, vemodigt och erotiskt osande om den inre slitningen mellan kärleken och tron på de politiska idealen. Film noir i Ang Lee-tappning.
8. No country for old men. Bröderna Coens hämnddrypande södernthriller hittade den perfekta balansen mellan skruvade lustigheter och fäbless för det morbida. Självklart ges också en extra hyllningstanke till Javier Bardems klippning från helvetet. Men storslam på Oscargalan i februari? Nja, fel film kammade hem de tyngsta pjäserna.
9. Juno. Rapp och knivskarp dialog, plus två av framtidens stora skådisnamn, Ellen Page och Michael Cera, resulterade i en fräck liten indiekomedipärla utöver det vanliga. Det enda som kan läggas på minuskontot är den konservativa sensmoralen, som skickligt göms under lagren av skickliga knasigheter.
10. De ofrivilliga. Årets bästa svenska film i mitt tycke (har dock som sagt inte sett Jan Troells comebackrulle). Ruben Östlund väver skickligt ihop små episoder som tillsammans formar en inte fullt så smickrande beskrivning av 2000-talets förvirrade Sverige. Det distanserade formspråket, med en kamera som har en tendens att "stå utanför" handlingscentrum, förstärker.
11. Sweeney Todd
12. Caramel
13. Into the wild
14. Indiana Jones och kristalldödskallens rike
15. 3:10 to Yuma
16. Rec
17. Barnhemmet
18. Katyn
19. Falskmyntarna
20. The Baader Meinhof Komplex
Kommentarer
Postat av: Ashik
Hej Martin!
Kul att läsa din lista! Noterade att Falskmyntarna var med på din lista. Jag gillade den också, men hade nog lite väl höga förväntningar innan jag såg den. Måste ta och ses Mellan väggarna, verkligen. The Mist, den var så bra alltså?
God jul!
ashik
Postat av: Andreas
Jag blir så himla glad av att se både 3:10 to Yuma och REC på listan, Martin. Du är fin, du.
Postat av: Andreas
OCH THE MIST, så klart. Love it!
Postat av: Martin
The Mist är en underskattad film! Och REC var var rätt läskig och underhållande.
Trackback
