Årets tio bästa skivor
Musiken har alltid varit mitt största kulturella intresseområde. Men under de senaste åren har film- och tv-mediet stegvis tagit andelar av kakan, och 2008 är nog, med facit i hand, det år då rytmens heliga hegemoni slutligen bröts. Därför är min topplista över de senaste månadernas bästa skivor inte helt hundraprocentigt underbyggd. Urvalet kunde helt enkelt ha varit större.
1. Fleet Foxes – Fleet Foxes
Fantastisk stämsångsfolkpop som vägrar att tappa i styrka. Det här är årets bästa samling knockoutmelodier, utan någon som helst tvekan. Och just det: indieskägg har sällan känts mer rätt än nu.
2. Lil Wayne – Tha Carter III
Haussningen till trots levererade det lilla dreadstrollet från New Orleans ett både knäppt och nyskapande hiphopalbum. Bland de många favoriterna finns bland annat DontGetIt, en nästan tio minuter lång cover på Nina Simones Don't Let Me Be Misunderstood.
3. Hercules and Love Affair – Hercules and Love Affair
Disco och house, à la 80-talets New York. Fast i 2000-talets fräscha skrud. Att dessutom låta Antony Hegarty breda ut sin teatraliska och vemodiga stämma, det gjorde det här till en av årets höjdpunkter i musikväg.
4. The Game – LAX
Västkustens största namedropare slog till med en fullträff som kom med direktleverans från Compton. Ekar av klassiska influenser, utan att för den skull kännas som en trött hyllning.
5. Studio – Yearbook 2
Göteborgsduons remixskiva tar med en på en långvarig resa till hypnotiska housetakter med akustiska gitarrpålägg. Så här låter Norden i musiksamspel med ett arketypiskt Västindien.
6. Junior Boys – Body Language Vol 6
Den dansanta kanadickernas dj-set, i väntan på en uppföljare till fina So This is Goodbye, är en dryg timme lättillgänglig, men på inget sätt banal, elektronisk fest.
7. Kanye West – 808s & Heartbreak
Minimalistisk framtidspop med en överhettad Autotune-apparat som främsta assistent. Lägg till Kanye Wests uppriktiga vemod och du får en av 2008 års mest stilrena och starka produktioner.
8. Grand Archives – Grand Archives
Jo, så var det ju det här med Seattle och skägg. Avhoppade Band of Horses-medlemmen Matt Brookes nya projekt är mindre bombastiskt än ovan nämnda bands alster, men ruvar på desto fler vackra poprockcountry-pärlor.
9. Santogold – Santogold
I Brooklyn har Santi White länge filat på en karriär som soloartist. När hon till slut hamnade i rätt kretsar, och blev polare med storheter som Diplo och M.I.A., kom debuten som osar egensinnig blandning av genrer.
10. MGMT – Oracular Spectacular
Samma New York-stadsdel är hemvist för två unga killar som gav den skeva artyhipheten ett ansikte (bland många andra, för övrigt). Psykelia och rak pop i en tidskorrekt produktion.
Jag vill också passa på att ge extra kudos till Glasvegas, som gav ut en hajpad debut som är vass, men tyvärr inte nådde hela vägen in till mitt hjärta, och kompisen Stefan Storms fina ep-släpp under namnet Sound of Arrows.
1. Fleet Foxes – Fleet Foxes
Fantastisk stämsångsfolkpop som vägrar att tappa i styrka. Det här är årets bästa samling knockoutmelodier, utan någon som helst tvekan. Och just det: indieskägg har sällan känts mer rätt än nu.
2. Lil Wayne – Tha Carter III
Haussningen till trots levererade det lilla dreadstrollet från New Orleans ett både knäppt och nyskapande hiphopalbum. Bland de många favoriterna finns bland annat DontGetIt, en nästan tio minuter lång cover på Nina Simones Don't Let Me Be Misunderstood.
3. Hercules and Love Affair – Hercules and Love Affair
Disco och house, à la 80-talets New York. Fast i 2000-talets fräscha skrud. Att dessutom låta Antony Hegarty breda ut sin teatraliska och vemodiga stämma, det gjorde det här till en av årets höjdpunkter i musikväg.
4. The Game – LAX
Västkustens största namedropare slog till med en fullträff som kom med direktleverans från Compton. Ekar av klassiska influenser, utan att för den skull kännas som en trött hyllning.
5. Studio – Yearbook 2
Göteborgsduons remixskiva tar med en på en långvarig resa till hypnotiska housetakter med akustiska gitarrpålägg. Så här låter Norden i musiksamspel med ett arketypiskt Västindien.
6. Junior Boys – Body Language Vol 6
Den dansanta kanadickernas dj-set, i väntan på en uppföljare till fina So This is Goodbye, är en dryg timme lättillgänglig, men på inget sätt banal, elektronisk fest.
7. Kanye West – 808s & Heartbreak
Minimalistisk framtidspop med en överhettad Autotune-apparat som främsta assistent. Lägg till Kanye Wests uppriktiga vemod och du får en av 2008 års mest stilrena och starka produktioner.
8. Grand Archives – Grand Archives
Jo, så var det ju det här med Seattle och skägg. Avhoppade Band of Horses-medlemmen Matt Brookes nya projekt är mindre bombastiskt än ovan nämnda bands alster, men ruvar på desto fler vackra poprockcountry-pärlor.
9. Santogold – Santogold
I Brooklyn har Santi White länge filat på en karriär som soloartist. När hon till slut hamnade i rätt kretsar, och blev polare med storheter som Diplo och M.I.A., kom debuten som osar egensinnig blandning av genrer.
10. MGMT – Oracular Spectacular
Samma New York-stadsdel är hemvist för två unga killar som gav den skeva artyhipheten ett ansikte (bland många andra, för övrigt). Psykelia och rak pop i en tidskorrekt produktion.
Jag vill också passa på att ge extra kudos till Glasvegas, som gav ut en hajpad debut som är vass, men tyvärr inte nådde hela vägen in till mitt hjärta, och kompisen Stefan Storms fina ep-släpp under namnet Sound of Arrows.
Kommentarer
Postat av: Andreas
...och Cut Copy - In Ghost Colours?
Postat av: Martin
Pinsamt! Jag visste väl att jag skulle glömma bort något. In ghost colours platsar givetvis på topp fem-listan.
Trackback
