Är blod tjockare än vatten?
En av mina härligaste ritualer i vardagen är söndagsmiddagarna hos min mor. Och efter hennes och den yngre broderns sommarvistelse i Polen hade vi tre äntligen möjlighet att ses igen, i dag (pizza på Apetito i Bromma samt kaffe + efterrätt på Dalgången). Regnslasket till trots var hänget så familjemyspysigt som man bara kan önska sig. Dessutom fick jag mitt polska favvogodis och en jazzskiva, The Time med Leszek Możdżer, som jag hade önskat mig i gåva från mina rötters land.
Nu är det bara att ladda om batterierna inför en ny jobbvecka, hur opeppat det än kan kännas. Innan dess ska jag dock kolla vidare på Jordbro-sviten som jag fått låna av Jonas Ad på fabriken. Kanske blir det också vidare läsning av hajpboken Världens mått och en stilla kvällsbön för hejdlös lycka och framgång i livet.
Nu är det bara att ladda om batterierna inför en ny jobbvecka, hur opeppat det än kan kännas. Innan dess ska jag dock kolla vidare på Jordbro-sviten som jag fått låna av Jonas Ad på fabriken. Kanske blir det också vidare läsning av hajpboken Världens mått och en stilla kvällsbön för hejdlös lycka och framgång i livet.
Kommentarer
Postat av: fanny
haha, pizzeria apetito! jotack, där har jag befunnit mig med la familia ett antal gånger.
Postat av: martin
en av stans bästa pizzerior, om man frågar mig!
Postat av: Carsten Pump
Lite sent ute kanske, men läs inte Världens mått. Årets (eller var det förra årets?) största besvikelse. Inte rolig, inte intressant, inte spännande, lyckligtvis inte heller särskilt lång eller tungrodd.
Postat av: Martin
Nej, jag märker det! Det finns tyvärr något jobbigt och studentikost över hela boken. Välskrivet: visst. Men utan något givande under fernissan.
Trackback
