Folkparkernas krönte konung

Det är sjukt, med ändå inte så överraskande, att Bert Karlssons stegvisa pudel från smårasse i Ny demokrati till utlämningspolitikens antagonist nummer ett har skett utan någon direkt större uppmärksamhet. Varför?

JO, HAN ÄR JU ALLTID SÅ HÄRLIGT UPPRIKTIG.

Nu tycks pianisten Karina Sarkisyan, som medverkade i tv-programmet Talang 2008 i våras, bli utvisad till Ryssland. Och Skara-kingen är förstås utom sig av indignation. I gårdagens Expressen säger han, med ett blödande hjärta, följande (läs hela artikeln här):

”’Talang’-jurymedlemmen Bert Karlsson blir upprörd.
– Nä? Det är så jävla typiskt Sverige. De skickar ut dem som behöver skydd. Det är så sjukt så det liknar ingenting, säger han.”

Annat var det i början av 90-talet, när ”Greven och betjänten” härjade som värst. Så här skriver Gellert Tamas i ett drygt fyra år gammalt kulturdebattinlägg i ovan nämnda Bonnier-blaska:

”Bert Karlsson använde samma vulgära språkbruk mot sina politiska motståndare. Han tvekade inte ens att ge sig på deras barn. En lämplig bestraffning för Bengt Westerbergs dotter vore att bli hiv-smittad: 'Jag skulle vilja se Bengt Westerberg få sin dotter smittad av en flykting. Han pratar så fint om flyktingarna, men han skulle bo ett tag i de gettona som de skapar' (Exp 16/8 -92). För sin egen dotter hade Folkledaren däremot helt andra planer; hon borde på alla sätt skyddas från alltför närgången kontakt med invandrare. På frågan hur Karlsson skulle reagera om hans dotter ville gifta sig med en muslim blev svaret: 'Jag skulle göra allt för att hindra det. Man ska inte gifta sig med folk från andra kulturer, det visar sig gång på gång att det inte går' (Exp 16/8 -92).”

Är det här verkligen helt okej? Tveksamt. Alla ska ha rätten att ändra sig, speciellt om det är till det bättre. Men kanske vore det på sin plats att skrota det reservationslösa kramandet av en expopulist och åtminstone ställa en endaste kritisk fråga? Ibland? Snälla?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0